Rudolf the rednosed.

http://www.youtube.com/watch?v=Q-3INb4E26k

Mer pausmusik

Ben bekantar sig med snön.

Dottie vilar efter snölek.

Det där med snö var lika stor succé hos Ben som det var för Dottie, när hon mötte snön för 5 år sedan. Ben kan inte få nog av snöleken, utan sätter sig glatt vid ytterdörren och deklarerar att nu måste han ut omedelbums! Då han väl kommer ut kissar han en liten försynt droppe varpå han glatt dyker med nosen rätt ner i snön och plöjer sig fram.

Dottie uppskattar snö hon med men hon har ju vanan inne, hon är bekant med årstiden och kanske en aning mer blasé. Bens entusiasm är så smittsam att han får Dottie att skutta omkring som en valp, Ben gör det dock på ett än mer kalvigt sätt.

Vi kan enas alla fyra om att vinter och snö är väldigt roligt.

Ben möter snö, lyckan är total.

/Matte

Pausmusik från Ben aka (Beb)ben

http://www.youtube.com/watch?v=iFY5jBeQvSo

Dry Bones.

Ben och Dottie har ett gemensamt intresse, det är arvegods som en gång i tiden tillhört en hjort.

Denna/denne(ja vi vet ju inte om det var en han eller hon) lämnade en gång i tiden ett avlagt horn i skogen, troligtvis efter att ha uppdaterat till en större och nyare modell.

Detta horn har skönt både Dottie och nu Ben mycket glädje, ty horn håller för det som andra hundleksaker inte tål nämligen intensivt knaprande.

Ben som gått igenom en hel rad fina leksaker alla med resultatet trasor över hela lägenheten, har nu funnit den leksak som håller för tuggandet.

Detta knaprande fick matte att associera till denna sång.

http://www.youtube.com/watch?v=pYb8Wm6-QfA&feature=related

/Matte

förkyld matte är tråkig...

Matte är sjuk, då blir mattar inte skojiga, ibland har man tur och då kommer gammelhusse förbi med något att underhålla en uttråkad valp med.

Vilket i sin tur leder till sådan översvallande gläjde att det kommer en halv ocean med kiss över hallgolvet. Då blir matte ännu tröttare och mattare. Nu har Ben roat sig länge med ovannämnda leksak och matte har fått halvsova på soffan. Mycket välbehövligt.

Matte är dock fortfarande tråkigt så bjuder därför på en liten pausfilm i sann Ben är rädd för pruttljud-anda.

Dessutom är hunden i filmen rysligt söt, om än minst lika rädd för fjärtar som Ben är.
http://www.youtube.com/watch?v=0QYedLfOwcI&feature=player_embedded

Besök till Ben.

Ben älskar besök, såväl inbillade som äkta vara.

Alla ringklockor på tv betyder att det är besök till Ben, även telefonens ringsignal kan tolkas som ett stundande besök.

Att gäster kan vara på besök hos husse och matte, det kan aldrig stämma.

Alla måste ju rimligtvis vara här för att träffa de fyrbenta.

Vissa gäster välkomnas lite mer intensivt än andra, gammelhusse kan exempelvis göra att man blir så glad så man kissar en skvätt (på sig själv eller gammelhusse alternativt båda delarna).

Kvinnor kan ha kläder som är mer intressanta än manliga gästers, kjolar och klänningar måste man undersöka underifrån ofta till damens lindriga förtjusning.

Dottie har en annan syn på det här med främmande, allt som man inte känner till ska nog ses med stor skepsis.

Män med skägg är ett otyg, något som husse i huset fick bli varse i hussen och mattens tidigare bekantskap.

Nu har Dottie lärt sig att alla med skägg inte är farliga, lagom tills hennes nye plasthusse rakade bort skägget.

Bra tyckte både matte och Dottie.

Liv med strut.

Att vare sig hundar eller katter uppskattar att bära strut är inget nytt.

Dottie och Ben är inga undantag.

Ben är nyopererad och har precis upptäckt fasan i att bära strut. 

Han som annars aldrig är rädd för om något skramlar eller låter ser helt vettskrämd ut och hoppar åt sidan och slår i med struten i något, varpå han blir rädd av det med.

Han är på gott humör trots att han inte mår på topp, men de bästa stunderna på dagen är när matte tagit bort struten och han får ligga över mattes bröstkorg med nosen under mattes haka.

Där snusar han matte och snarkar sedan högljutt. Detta är å ena sidan väldigt trevligt för både matte och Ben, men leder till att matte inte får något annat gjort under dessa stunder.

Matlagning blir ett projekt av sällan skådad proportion, matte ska lyfta Ben från soffan (att hoppa själv är strängt förbjudet- doctors orders). Där efter ska Ben ledas i ena handen och hans korg i den andra sen ligger den strutprydde Ben och konverserar medan mat ska lagas.

Allt detta leder till att allting tar en massa tid - men det är ju bara åtta dagar kvar, så det får man väl leva med. Ben har i alla fall slutat gnälla över operationssmärtorna och kommer väl precis ha vant sig med strut tills det är dags att ta av den. Då blir det långpromenader och löpning på programmet. Och lek med Dottie.

Matte och Husse

TV-förvirring.

Ben gillar att lyssna på tv.

Att titta på Cesar Milan aka Hundviskaren är ett äventyr för Ben.

Han lägger huvudet på sned och försöker konversera hundarna på tv:n, Dottie däremot tittar på Ben som om han är tokig.

Till skillnad från lillebror är ju Dottie fullt på det klara med att det där är ju bara på tv, eller hur man nu sorterar som hund ( den konstiga stora saken som det låter och blinkar ifrån?).

Ben lyssnar tvärtom glatt och luras varje gång dörrklockan ringer i en tv-show.

Det tar sen en god stund att locka honom från dörren för där sitter han och väntar förväntansfull och lycklig för att han ska få besök.

Det är inte lätt att vara en liten fyrbening.

/matte

Bara Ben

Ben är en olycklig liten pojke. Att vara ensam är inget han uppskattar, han protesterar å det grövsta. Att Dottie är hos gammelhusse och matte är inget han förstår sig på.

Om Dottie ska någonstans ska ju han vara med, det säger ju sig självt.

Ben protesterar därmed genom att när hans matte som var den som försvann samtidigt som Dottie (läs tog med sig Dottie till sin mor och far på väg till arbetet) så kommer hem går han runt och letar och förstår inte hur matte kan komma hem utan Dottie.

Resultatet blir en matvägrande Ben som dystert går runt och tittar efter sin syster.

Det är inte syster dyster utan broder dyster i det här fallet. Hur matvägrandet skall sluta vet vi inte, men hans aptit verkar vara beroende av hans ytterst matglada syster.

Det får bli mutande med tartex i maten och mycket husse som låtsas mumsa på Bens mat.

Nu är ben en ensam och olycklig liten pojk.

/matte

hundar och deras rädslor.

Hundar kan vara rädda för mycket.

Dottie vägrar kategoriskt att hälsa på på gammelmattes arbete, där det sägs spöka.

Ingen har upplyst Dottie om detta och ingen av oss ser röken av spöken, men Dottie ser dem eller så är det hennes egna hjärnspöken.

Trodde vi tills vi tog med Ben dit på besök utan Dottie, och även han vill bara fly..

Ben har för övrigt en annan skräck och det är pruttljud. Detta gör honom alldeles tokig och rymningsbenägen. 

Det finns en fint Youtube-video med en boxer som är precis lika rädd som Ben.

Tills dess håll tillgodo med denna:

http://www.youtube.com/watch?v=J6bmx-b4v7U&feature=related

Hörsel som jag vet inte vad

Hundarnas matte kommer hem tidigt på morgonen efter att ha jobbat natt. Jag vaknar cirka 20 sekunder innan hon sätter nyckeln i låset. Det måste passera en massa människor innan, men av någon anledning hör Ben och Dottie att det är matte som kommer just då. Hundars uppfattningsförmåga är väldigt annorlunda - Dottie förstår inte att man kan dricka vatten ur en frisbee, och hon kan inte känna igen sin matskål på färg - men hon hör i förväg. Och det där med doft också - hur kan någon som har så bra luktsinne lukta på bajs? Det är kul att vara kompis med några som uppfattar världen så annorlunda.

/Husse

zzzZZZzzzz

Att lyfta eller inte lyfta, det är frågan.

Dagens bryderi kommer ur den nu 7månader gamle Bens perspektiv.

Det är med oändlig stolthet han nu lyfter på sitt långa ben, farligt nära att tippa omkull men lyftas ska det.

Då den lille mannen har allt för bråttom uppstår ett problem, att huka sig ner och få lätta på trycket eller stolt balansera på 3 ben i brådskan?

Det är ett svårt val oftast blir det säkerhet framför stolthet.

Annars lyfter han gladeligen sitt ben mot både det ena och det andra, här följer några exempel han hade kunnat låtit bli.

*Gammelhusses ben.

*väggen vid hissen i nya huset.

*en parkerad bil.

*sina framben.

*speciellt utvalda möbler.

listan kommer säkerligen att utökas innan den lille får styrsel på var det är socialt accepterat att lyfta sitt ben.

/Matte

kvarterets skräck..

När matte är borta dansar hundarna på... nja inte riktigt så men de tar chansen att leka hela havet stormar.
När husse så får besök byter de skepnad från lekfulla och lite busiga till fullständigt sjövilda.
Att skälla ut den nya gästen och på så sätt skrämma den hundrädde blir en helt vansinnigt rolig lek.
Husse säger suck och pust och matte skäms sådär i efterhand när hon får rapporterat via telefon vad odågorna ägnat sig åt.
Nu hoppas jag att kvarterets skräck förvandlats till mina rara fyrbenta vänner,iaf tills jag återkommer efter 14h arbetsdag (läs natt).
/matte

Snark!

Vi har en ny soffa. Den är tresitsig, och vi är två stycken tvåbeningar i flocken. Det finns både hundkorgar och sköna mattor, men jag får inte sitta i soffan i alla fall. Den är ockuperad av Ben och Dottie som täcker precis en sits var när de kringlat ihop sig. Det har ingen betydelse vad det är på TV - det snarkas i alla fall. 

/Husse

busarna.

Den här bloggen kommer att handla om de båda yrvädren Dottie och Ben.

Dottie är en labradorflicka på 5år och Ben är en blanding av tja vad vete tusan men Labrador och Rottweiler ingår troligtvis. Han är en 7månaders odåga som blandar hyss med en stor mängd charm. Dottie tar sin odräglige lillebror med en stor nypa salt. Livet med hund är händelserikt och aldrig tråkigt.