lördag 19 december 2009
torsdag 17 december 2009
Ben bekantar sig med snön.
Dottie vilar efter snölek.

Det där med snö var lika stor succé hos Ben som det var för Dottie, när hon mötte snön för 5 år sedan. Ben kan inte få nog av snöleken, utan sätter sig glatt vid ytterdörren och deklarerar att nu måste han ut omedelbums! Då han väl kommer ut kissar han en liten försynt droppe varpå han glatt dyker med nosen rätt ner i snön och plöjer sig fram.
Det där med snö var lika stor succé hos Ben som det var för Dottie, när hon mötte snön för 5 år sedan. Ben kan inte få nog av snöleken, utan sätter sig glatt vid ytterdörren och deklarerar att nu måste han ut omedelbums! Då han väl kommer ut kissar han en liten försynt droppe varpå han glatt dyker med nosen rätt ner i snön och plöjer sig fram.
Dottie uppskattar snö hon med men hon har ju vanan inne, hon är bekant med årstiden och kanske en aning mer blasé. Bens entusiasm är så smittsam att han får Dottie att skutta omkring som en valp, Ben gör det dock på ett än mer kalvigt sätt.
Vi kan enas alla fyra om att vinter och snö är väldigt roligt.
/Matte
tisdag 15 december 2009
måndag 14 december 2009
Dry Bones.
Ben och Dottie har ett gemensamt intresse, det är arvegods som en gång i tiden tillhört en hjort.
Denna/denne(ja vi vet ju inte om det var en han eller hon) lämnade en gång i tiden ett avlagt horn i skogen, troligtvis efter att ha uppdaterat till en större och nyare modell.
Detta horn har skönt både Dottie och nu Ben mycket glädje, ty horn håller för det som andra hundleksaker inte tål nämligen intensivt knaprande.
Ben som gått igenom en hel rad fina leksaker alla med resultatet trasor över hela lägenheten, har nu funnit den leksak som håller för tuggandet.
Detta knaprande fick matte att associera till denna sång.
/Matte
måndag 7 december 2009
förkyld matte är tråkig...
Vilket i sin tur leder till sådan översvallande gläjde att det kommer en halv ocean med kiss över hallgolvet. Då blir matte ännu tröttare och mattare. Nu har Ben roat sig länge med ovannämnda leksak och matte har fått halvsova på soffan. Mycket välbehövligt.
Matte är dock fortfarande tråkigt så bjuder därför på en liten pausfilm i sann Ben är rädd för pruttljud-anda.
Dessutom är hunden i filmen rysligt söt, om än minst lika rädd för fjärtar som Ben är.
http://www.youtube.com/watch?v=0QYedLfOwcI&feature=player_embedded
http://www.youtube.com/watch?v=0QYedLfOwcI&feature=player_embedded
fredag 20 november 2009
Besök till Ben.
Ben älskar besök, såväl inbillade som äkta vara.
Alla ringklockor på tv betyder att det är besök till Ben, även telefonens ringsignal kan tolkas som ett stundande besök.
Att gäster kan vara på besök hos husse och matte, det kan aldrig stämma.
Alla måste ju rimligtvis vara här för att träffa de fyrbenta.
Vissa gäster välkomnas lite mer intensivt än andra, gammelhusse kan exempelvis göra att man blir så glad så man kissar en skvätt (på sig själv eller gammelhusse alternativt båda delarna).
Kvinnor kan ha kläder som är mer intressanta än manliga gästers, kjolar och klänningar måste man undersöka underifrån ofta till damens lindriga förtjusning.
Dottie har en annan syn på det här med främmande, allt som man inte känner till ska nog ses med stor skepsis.
Män med skägg är ett otyg, något som husse i huset fick bli varse i hussen och mattens tidigare bekantskap.
Nu har Dottie lärt sig att alla med skägg inte är farliga, lagom tills hennes nye plasthusse rakade bort skägget.
Bra tyckte både matte och Dottie.
fredag 6 november 2009
Liv med strut.
Att vare sig hundar eller katter uppskattar att bära strut är inget nytt.
Dottie och Ben är inga undantag.
Ben är nyopererad och har precis upptäckt fasan i att bära strut.
Han som annars aldrig är rädd för om något skramlar eller låter ser helt vettskrämd ut och hoppar åt sidan och slår i med struten i något, varpå han blir rädd av det med.
Han är på gott humör trots att han inte mår på topp, men de bästa stunderna på dagen är när matte tagit bort struten och han får ligga över mattes bröstkorg med nosen under mattes haka.
Där snusar han matte och snarkar sedan högljutt. Detta är å ena sidan väldigt trevligt för både matte och Ben, men leder till att matte inte får något annat gjort under dessa stunder.
Matlagning blir ett projekt av sällan skådad proportion, matte ska lyfta Ben från soffan (att hoppa själv är strängt förbjudet- doctors orders). Där efter ska Ben ledas i ena handen och hans korg i den andra sen ligger den strutprydde Ben och konverserar medan mat ska lagas.
Allt detta leder till att allting tar en massa tid - men det är ju bara åtta dagar kvar, så det får man väl leva med. Ben har i alla fall slutat gnälla över operationssmärtorna och kommer väl precis ha vant sig med strut tills det är dags att ta av den. Då blir det långpromenader och löpning på programmet. Och lek med Dottie.
Matte och Husse
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)